lördag 31 augusti 2013

Lång Långa.

Djupfiske. Nu var det inte extremdjupt inom vettigt håll så vi nöjde oss med runt 200 meter. Testade lite djupare men där fanns mest smålånga och Pirål. Och Blåkäxa o Hågäl förstås. Väldigt små hajar i denna fjord, Käxorna var mini-mini.

Dan fick en fin Långa på dryga 11 kilo. 130 cm. En fin placering på Långalistan.

Hittade en liten fin grundtopp där vi växlade till gyltafiske. Peter o Benny fick varsin Berggylta. Även en vettig Blågylta kom upp.

Vid fiskodlingarna kan det ofta vara bra fiske och många arter, här var det dock mest kättingar eller wirar på botten, vi satte flera fina tackel innan vi gav upp. Man får fiska 100 meter från själva odlingen, men på vissa går det ankringar väldigt långt ut och då är det kört.

Dan jiggade upp en Torsk som fick bli middag. // Benny




Berggylta.




En riktig fuling.




Liten Hågäl.




Skapligt djupt i alla fall.




Norgefiske är ett hårt jobb vissa dagar.




.

fredag 30 augusti 2013

Taggmakrill och fina Knaggrockor.

40 minuters gångtid från huset har vi på sjökortet funnit ett intressant område. Djup från 30 meter upp till stranden utsmetat på nån kilometer. Sandbotten blandat med lera/dy. Osar plattfisk lång väg! Dit sticker vi första riktiga fiskedagen.

Det visar sig vara lika intressant som vi hoppats. Däremot var det lite andra arter än vi trott som dominerade. Lite Torsk i mindre storlek, Makrill, Horngädda (85cm) och Sandskäddor förstås. Dan anropade på radion och ville vi skulle komma ock plåta en fin Knaggrocka. Vi var inte nödbedda. Han fick senare Taggmakrill, ny art för både Dan och Team Safari.

Vi fick Knaggrocka allihop, största låg på 82 cm om jag minns rätt. Strax under fem väger en sån. Dan fick PB på Sandskädda, 40 cm. Benny PB och list-rekord på Makrill, 44 cm 650 gr.

Dan fick även hjälp av en vild Makrill att begrava en minihäcklekrok i sitt pekfinger. Våra egen lilla slaktare Peter flängde ut den utan pardon. Jag hann inte plåta och Dan ville inte köra tillbaka kroken i fingret, ens för konstens skull, så därför får ni tänka er hur det såg ut. (Och lät).

Resans enda Sill plockades av Dan som snabbt avancerar i Grönspättekampen. //Benny


Glasvar




Så ser en Taggmakrill ut. Truten som sedemera svalde den hel såg ut som han ångrade sig på halva vägen...





Knaggrocka




Knaggrocka




Skaplig Knot




Lågvatten. Fattas 2 meter vatten!




.

torsdag 29 augusti 2013

Åtta arter redan första dagen.

Och det var ändå bara en halvdag. Sej, Torsk, Makrill, Lubb, Långa, Bleka Mindre Kungsfisk och Glyskolja. Bra start. Känner på lite olika ställen inom kort avstånd. Enda nackdelen med vårt boende var det vi befarat innan, det blev mycket båtåka. De attraktivaste platserna låg 20-40 minuter bort.

Dans Sej var 78 cm, 3120 gr. Peters Lubb 75 cm, 4200 gr. Peter fick även vår första åttaarmade Bläckfisk för året, dessvärre räknas inte bläckisar till fisksläktet.

Nu är vi igång, känns gött! //Benny


Tre fåntrattar glor efter Snultror vid kajen.




Peters bläcksprutare.




Utsikten från mitt sovrumsfönster. 



.

tisdag 27 augusti 2013

Fiske i Norge med 28 arter.

Så var Norgesafarin 2013 till ända. Nio dagars fiske i närheten av Molde i Romsdal.
Peter, Benny och Dan var det som åkte i år. Två båtar två bilar men som sagt bara tre man.

Dan fiskade ensam i sin Linder 400 och Peter och Benny i Örnvik 540:an. Det var premiär för oss i den båten i Norge och det fungerade utmärkt. Stor rejäl båt som känns säker o fin i vattnet. Tvåtakts Yamaha 20-hästaren drar emellertid bränsle som en kamel dricker vatten. Men vi använder den bara till denna typ av fiske, så vi får nog leva med det.

Kommer att räkna upp all arterna när jag stämt av med Dan, som är den som har bäst koll på sånt. För övrigt var det Dan som vann vår lilla interna tävling och därmed tog hem "Grönspättan" till Ullared. Välförtjänt seger, han hade de allra flesta fiskarna och arterna. Grattis Dan.

Jag kommer som brukligt att blogga dag för dag i efterhand med början idag, vi kom hem inatt vid 01,30 ungefär. Egna sängen var efterlängtad förstås.

Vi åkte fredagen 16 augusti och resan tar ca 16 timmar. Det är ganska bra vägar och fisket hägrar så det rullar på ganska fort.

Smålänningarna åkte via Tranås, Askersund, Laxå, Arvika, Kongsvinger, Hamar, Lillehammer och sen vänster i Dombås. Alltså inte över Dovre i år. Det är annars nåt jag alltid ser fram emot annars, kargt men vackert däruppe.

Dan kör över Göteborg, Oslo, Hamar osv...

Stopp för byte av chaffis, lite inköp av kaffet o en korv brukar vi göra i Laxå och Arvika. Varje år hitills har de vi kallar "Volvoraggarna" dragit sina repor runt Shellmacken i Arvika, så även i år. Börjar bli en tradition vid det här laget  :-)

Framåt vargtimmarna kom RedBullen fram och vid halvniotiden på morgonen var vi så framme. Skapligt väder var lovat, och det höll skapligt. Regn o blåst ett par dagar men strålande solsken och varmt för det mesta. Inte inblåsta någon dag, även om det gick skapliga vågor en dag då vi var på långtur.

//Benny






Nej, vi ska inte vara borta ett halvår.




Redo att fara iväg. Vad har vi glömt, tro? Inget viktigt får man hoppas...




Gäsp. Dags för en Red Bull. 




Ett av skälen till att vi väljer detta område, vackert som en tavla.




.

torsdag 15 augusti 2013

Metetackel för havsfiske.

Som vanligt släpar man ju med sig en massa grejer när man ska ut och fiska. En del nödvändigt, det mesta kånkas hem igen, helt oanvänt.

På en 100-milaresa till Norge vill man ju inte upptäcka att man inte har med sig just den pilken eller just det tacklet som ger fisk. Naturligtvis är det mesta bara skitsnack, alla får ju fisk trots att man kör med ganska olika prylar. Känns det igen? Tänkte väl det :-)

Just havsmetet delar vi i Team Safari upp i tre huvudgrupper eller vad man ska kalla det.

Lätt, Medel och Tungt. Man kunde också säga Grunt, Medel och Djupt.

Det lätta innebär fiske ner till ca 80 meter, medel mellan 80 o 200 och följaktligen tungt från 200 och neråt, säg till 350 meter. Ungefärligen alltså. Däröver kallar vi extremt djupfiske och det är i en division för sig vad gäller utrustning och yttre förhållanden.

Inom alla dessa grupper kan man sedan tackla på olika sätt för olika arter etc. Detta ger, som man snart märker en sjusärdeles massa tackel att binda, släpa med sig och inte minst försöka hålla iordning på. Ett använt tackel från det salta havsvattnet förvandlas snabbt till ett rostbo, nästan oavsett vad man gör.

Jag har sakta men säkert utvecklat mitt eget tackelsortiment med målsättningen att minimera antalet men med bibehållen flexibilitet och fiskbarhet. Varje år tror man sig ha lösningen, för att efter hemkomst inse att till nästa år blir det att göra om det mesta igen...

Och nu tror jag alltså återigen att jag har ett system som funkar! Delar man upp ett ordinärt glidbomstackel i fem delar kan man kombinera detta nästan oändligt med ganska få komponenter.

Själva bommen och sänket kan vi lämna därhän för nu, där finns i princip bara bomlängd och sänkets vikt att bolla med, det är ju simpelt.

Upphängartacklet, det som sitter ovanför bommen kan man bygga enligt samma princip som beskrivs här nedan om man använder tvinnade spridarbommar.

Kvar blir det som sitter efter glidbommen, eller för den delen en vanlig pilk till det grunda fisket. Jag kallar de kvarvarande delarna Locksläp och Kroksläp. Ett vanligt släp sittande efter bommen kallas vanligen Eftersläp, men jag har alltså delat på det i två delar.

Inget nobelpris på det, men kruxet är sammanfogningen, det får inte bli svagt, klumpigt eller trassla. Det bör även gå att applicera hyfsat snabbt. Efter många olika tester med blandat resultat, tror jag mig nu som sagt funnit lösningen. Som med alla bra idéer är det väldigt enkelt.

Man binder några locksläp med längd och lingrovlek som passar i resp grupp. Och ett par olika färger. Jag skulle tro man klarar sig med 10-12 olika. Finessen kommer nu: binder man sen korta kroktackel med några olika krokstorlekar kan man kombinera dels inom gruppen, men även över gränsen till intilliggande grupp.

Teoretiskt känns det som man kan minska tackelantalet med minst hälften, speciellt om man involverar upphängarna också. Man spar väldigt mycket svindyr krok, och även lysslang, pärlor etc.



Överst ett ensamt Locksläp. Därunder ett med apterad worm 2/0:a och två lösa kroksläp, en 4/0 och en 1:a.


Man hakar alltså Kroksläpets beteslås i Locksläpets ögla och skjuter sen fram slangen över beteslåset, men inte längre än att lekandet fortfarande kan snurra. Locksläpets andra ögla fästs i bommens lekande med en rostfri fjäderring i lämplig storlek. Lekanden placerade på rätt ställen är A&O för ett trasselfritt tackel. En tacklad räka kan genom sitt spinnande under uppvevning från ett par hundra meter fullständigt tvinna ihop ett tackel utan lekande till oigenkännlighet, man tror det knappt förrän man sett det. Och det har jag!

Personligen föredrar jag pärlor framför lysslang, slangen tenderar bli stel och tråkig i vattnet, och har ibland lättare att trassla. För att få ett tackel med lugnare uppträdande, fördelar jag ett antal glaspärlor bland plastpärlorna, syns tydligt på det gula tacklet på bilden ovan.



Upphängarbom enligt samma princip.




Exempel på metetackel med en + en krok.





.

onsdag 14 augusti 2013

Close cut!

Försöker undvika att strö omkring engelska uttryck, men kommer inte på nåt bättre för detta inlägg. Nära ögat var det inte, utan i andra änden av kroppen så att säga...

Gör en offensiv i vedhögen på kvällarna nu, stod med motorsågen och "skulle bara" fimpa sista biten på stocken. Satte foten på för att den inte skulle snurra. När biten gick av hade jag vikten lite på fel fot och högerfoten slank ner jämte svärdet på motorsågen.

Blev helt iskall och väntade på smärtan. Nä, inget kändes. Jag är inte religiös, men medlemsskapet i Jehovas var nära när jag insåg att jag klarat mig helskinnad!
Ibland ska man ha tur. Hade inte ens enligt eget förmenande gjort mig förtjänt av denna smala lycka som jag fick mig tilldelad.

Fruns uppmuntrande kommentar var: -Ja se där, ja! Tala om detta för Emil (äldste sonen, predikar ofta sågsäkerhet för sin gamle far) så får du höra vad han säger.

Gjorde jag inte, kan jag meddela, såå illa korkad är jag inte  :-)

Norgeresan hängde på ett hår där kan man säga...Phu!!!  //Benny



Insida höger stövel. 


.

söndag 11 augusti 2013

Den årliga Norgesafarin närmar sig.

Som vanligt kommer vi att blogga i efterhand, dåligt med bredband och framför allt dåligt med tid för annat än fiske i Norge...

Vi kommer åka på tre man i år igen, Tomas som bor o jobbar i Kina kunde inte komma ifrån. Dock var han här med fru o barn o hälsade på i helgen. Skapligt norgesugen var han kan jag säga.

I år går färden till fjordana innanför Molde. Artfiske är som vanligt målet. Över sextio arter har genom åren identifieras i dessa djupa fjordarmar. Alla dessa arter är väl inte realistiska att fiska efter under en dryg veckas satsning. Men vi har fått 24 arter bästa året, så över 20 hoppas vi på även i år...

Intensivt båtmeckande, tackelbindande och rörpilksgjutande har präglat de senaste veckorna. Nu börjar det bli klart som tur är. Sista tiden innan avresan ska jag spendera på att vila upp mig. Bortsett från att arbetsgivaren av någon för mig obegriplig anledning vill att man ska titta in på jobbet då o då...

Inredningen i Örnviken är ditsatt som prov, efter årets resa ska jag riva ut allt och bygga "på riktigt" när jag vet hur vi vill ha det. Mer om detta senare i höst.

En ny rätt seriös kyllåda att ha i båten har jag byggt av material från Biltema och jobbets sopcontainer. En lös botten som döljer åtta isklampar och 36mm skumisolering i hela lådan gör att fisken håller sig fräsch hela dagen även om omgivningstempen är hög.

En mindre låda byggd på samma sätt, till skuret agn måste man ju ha, eller hur? Tre klampar rymmer den.

Kampen om Grönspättan (vårt vandringspris till den som vinner den prestigefyllda Norgesafarin) kommer att bli hård men rättvis. (Om jag vinner alltså, annars är det orättvist). Dan påstår att det är lika bra att jag tittar noga på den nu, för sen kommer jag inte se den på mycket länge igen... Jadu, Dan, om jag inte minns fel lät det ungefär likadant förra året? Än hänger den på min vägg i alla fall...//Benny



Lite nyskördat, äta bör man...




Ekolodslådan till vänster. Många spöhållare är manligt!




Fisklådan invändigt.




Och utvändigt. Agnlådan uppe till höger i bild.






.